En blomma i öknen

måndag 16 april 2012

Bröllop

Den/dom som känner mig VET att jag vill gifta mig... TYP!

Och så har jag haft turen att träffa en man som INTE vill!

Alla som känner Daniel vet att han inte vill. Han ville för inte så länge sen, men så var han med på en nära väns svensexa och total vände. Han säger att väääägrar! Han vill inte bli utsatt på en svensexa, med tanke på att han vart med och planerat denna killens svensexa. Och det är det som skrämer honom mest tror jag.

Sen skojar alla med honom och frågar när det är dax för bröllop. Och han svarar nästan för snabbt att de inte kommer hända.
Men det hindar inte mig att få titta, drömma och önska. Tyvärr ibland lite för mycket så att jag kan bli lite nedstämd när han svarar kort och gott "-Kommer aldrig hända."

Men de gånger vi pratat på "skoj" om det så har vi båda kommit fram till att vi båda vill ha ett ordentligt bröllop. Kyrka, klänning, kostym, blommor, tårta och den där gratis alkoholen alla pratar om;). Helt enkelt låta de vara påskostat om man nu ska gifta sig.
Men faktiskt för att vara ärlig så pratade vi om de när jag väntade Roxanna att vi kanske kunde slå ihop ett litet enkelt bröllop med dopet av den kommande bebisen. Med de närmaste. Men så blev de inte. 3 dagar innan BF (beräknad födelse) så var han på denna omtalade svensexa och som sagt efter den tvär vände han.

MEN! Jag kan ändå föreställa mig ett bröllop och klippa ihop en liten histora i huvudet lite då och då.

Han står där framme vid altaret med sina 2 bestman's och är lite smått nervös (ja han kan va nervös) och så börjar orgen spela och dörrarna öppnas och mina brudnäbbar och brudtänor börja gå in och när dom står uppe vid altaret börjar bröllopsmarchen spela och det är min tur gå upp för altargången tillsammans med min pappa och styv pappa. (båda betyder otroligt mycket för mig) som snart ska lämna över mig.
Jag är tok nervös och nära till tårar, känslig som jag är;) livrädd att trampa på klänningen eller snubbla. Kollar på Daniel och ler så där töntigt som man gör när man är nykär.
väl framme vid altaret lämnas jag över till Daniel av pappa och styvpappa, dem kysser varsin kind på mig och jag slänger en snabbblick på Daniel som ler och blinkar med ena ögat.

Sen att uppera de prästen säger och byta ringar och sen den där KYSSEN! Jag får allvarligt fjärilar i magen av att bara tänka på det.

Men det kommer fortsätta få vara en dröm för mig. Tyvärr kommer den aldrig att bli sann. Och ingeting blir bättre av att nära och kära tjatar. Då tar han bara större steg ifrån frågan..
Trots allt var det han som friade.


Trots allt behöver jag inget bröllop för att älska honom för det gör jag villkorslöst vilket som!

1 kommentar:

Anna sa...

Konstigt att du fortfarande inte kommer in... :/ Det borde gå. Ibland när jag går in från en annan dator så får jag testa 4-5 gågnger innan datorn "accepterar" så prova igen få se om det går bättre...

Man ska aldrig säga aldrig ;)

Min Tommy har alltid sagt att han ALDRIG någosin kommer att gifta sig. Att äktenskap är för dårar osv. Men någonstans längs vägen så ändrade sig även han (och alla hans vänner och släktingar än chockskadade än idag *haha*) och för 2 veckor sedan gick vi längs altaret och jag blev fru Bergström :)

Så det KAN hända Kim, jag lova! Det är inte omöjligt :) Om min sambo kunde ändra sig, då kan alla karlar ändra sig ;)
Kram på dig