Jag lyser med min frånvaro. Det vet jag. Men just nu har jag lite annat att prioritera. Det har hänt en hel del och kommer hända mer. Hoppas bara allt löser sig till det bästa. Jag har underbara vänner som ställer upp och stöttar. Och jag är super dålig på att visa att jag faktiskt uppskattar det. Men det gör jag. Verkligen. Det är nu man ser vilka som är ens riktiga vänner. Tyvärr det var det inte så många.
Nu ska jag iväg på utvecklings samtal på förskolan. :)
Hur hårt verkligheten än slår mig i ansiktet, står jag alltid med ryggen rak och reser mig alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar