Hur hårt verkligheten än slår mig i ansiktet, står jag alltid med ryggen rak och reser mig alltid.
tisdag 8 november 2011
lita på..
Detta börjar bli en aning jobbigt.
Ännu en dag där hjärnan snurrar på högvarv och jag har för mycket tankar och känslor inblandade. Allt känns bara så otroligt jobbigt. Jag vet egentligen ingenting. Bara vad jag vet och känner!
Vågar inte lita på någon längre.. Hur ska det sluta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar