jag ställer inte upp mer nu för er...

... som inte kan ta in min hjälp utan säger att ni är tacksamma för hjälpen men ändå inte tar åt er..

Nu har jag nått en gräns, en gräns där jag sätter stopp. Jag tänker inte hjälpa till eller va hjälpsam längre. Jag får inget tillbaka för det. Jag tänker inte stå och se på när ni gör erat liv till ett helvete. Men tänker ni inte göra något åt det så tänker inte jag hjälpa heller. Nu gör ni ett val själva. Daniel ser hur det påverkar mig med att alltid vara alla till lags och va snäll jämt och ständigt. Han sa till mig på skarpen igår, han va faktiskt lite arg. Så hellre några vänskaper mindre än sätta hela mitt mående och familj åt sidan!

Men ibland måste välja bort just sånt och saker inte personer, men just "ting" om bara stör.. Så ja, valet är inte mitt. Jag har gjort mitt val. Tyvärr..