Jag har faktiskt också känslor

Kan någon förklara för mig hur man undviker att bli ledsen när någon man tycker om säger såhär:

-Hur kan du va så trött, du som bara går hemma och drar fötterna efter dig hela dagarna? 

Jag kan inte låta bli att gå undan för att inte visa hur ledsen jag faktiskt blir av sån enkel jävla kommentar. 

Det är inte lätt att va höggravid, tusen hormoner som GÖR att man blir trött, jag sover kanske 1-2 timmar på en natt, men vid kl 5 på morgonen kan jag sova hur gott som helst. Och så ska man upp med Roxanna som vaknar mellan 7-8. Konstigt att man är trött??

Jag bär på minst 10-12 kilo i bara barn, fostervatten, moderkaka, extra blodmängd i kroppen och extra vatten i kroppen. Det plus dessa 1000 hormoner som kroppen inte är van vid gör att man blir trött. Men det är ingen idee att ens försöka säga det för då förklarar jag bara bort mig tydligen! Så då är jag bara jobbig. 

Dessutom så hade jag bara gått hemma och dragit fötterna efter mig och inte gjort skit, så hade vårt hem sett ut som en svin stia. Ingen tvätt hade blivit tvättad, ingen mat i kyl eller frys, ingen mat lagad och hundarna hade gått magra som hittekatter. Plus en massa annat typ som att dammråttorna jade vuxit sig stora som hundarna.. 

Som sagt jag blir faktiskt ledsen av en sån enkel men väldigt sårande kommentar